Intelligenta samhällen på uppgång

Så väldigt mycket står på spel när vi bygger, bygger om och formger hus och samhällen för kommande generationer. Behovet av ett mer ”intelligent” samhälle är helt logiskt, eftersom vi alla behöver en plats som kan ge oss den ekonomiska, sociala och känslomässiga trygghet som vi behöver för att utveckla vår fulla potential som människor. Utmaningen att uppnå rätt kombination av tekniska och sociala investeringar är en svår balansgång för samhällena, men när det lyckas är möjligheterna oändliga.

Medan jag skriver den här krönikan om det intelligenta samhällets uppgång och om genomslagskraften hos bredbandet ser jag hur denna uppgång sker just nu i Australien. Det är sommar här, och i samhällen som Whittlesea, Melbourne och Brisbane är det inte bara vädret som är varmt den här veckan, utan även det politiska klimatet. Det senare är faktiskt riktigt hett just nu på grund av saker som normalt förblir dolda för majoriteten av befolkningen i ett samhälle: nämligen infrastrukturkomponenter som fiberoptik och ICT.

Samhällena i Australien, precis som de i övriga länder från Sverige till Amerika och Asien, är just nu i färd med att besluta om sin framtid. Bredband och ICT spelar en central roll och är avgörande för resultatet. Det kommer inte som någon överraskning för befolkningen i Stockholm, som gör anspråk på att vara världsledande inom digital ekonomi och bredbandsspridning och som har kommit långt med sin omvandling. Däremot kan stockholmarna, som fick 2009 års pris för Intelligent Community of the Year, nog bli förvånade över att många samhällen och länder fortfarande försöker bedöma fördelarna med bredband och ICT. Tack vare Stokab och en stark känsla för samhällets framtid kunde Stockholm redan för länge sedan fatta sitt beslut att garantera tillräcklig tillgång, grundat på en förståelse för att billig och allmänt utbredd tillgång var huvudpunkten. Så är även fallet med andra samhällen, som i dag kallas ”intelligenta samhällen”.

Stokab var grundidén i resonemanget kring den nya och viktiga infrastrukturen i Stockholm, medan Australiens verktyg för denna historiska omvandling är ett nytt nationellt bredbandsnätverk. Beslutet är kontroversiellt. Regeringen har beslutat att bygga ett nationellt bredbandsnätverk till ett värde av 43 miljarder australiensiska dollar, som man hoppas ska ge landet en knuff in i 2000-talet och erbjuda samma möjligheter som man åtnjuter i Stockholm, i Suwon, Sydkorea, i Dundee, Skottland, i Issy-les-Moulineaux, Frankrike och i Waterloo, Kanada, där ekonomin blomstrar och nya jobb skapas. Man har även hämtat inspiration från Stokabs idé om öppen tillgång. Hur nätverket slutligen kommer att fungera, och vad kostnaden för tillgång kommer att bli, är ännu inte klart.

Om Australien gör som många andra samhällen och följer efter Stockholm, följer man efter en vinnare. Sveriges rankning inom digital ekonomi talar för sig själv. I en rad föredrag som jag har hållit i Australien omnämner jag Stockholm som ”knutpunkt för de möjligheter som bredband och intelligenta samhällen erbjuder”. Jag hänvisar till de kvalitativa och kvantitativa faktorer som förde Stockholm genom ICF:s årliga internationella prisutdelningsprogram och placerade staden på scenen i Steiner Film Studios i New York där den fick motta 2009 års pris för Intelligent Community of the Year. Dessa faktorer omfattar både kvantitativa och kvalitativa inslag. Jag finner det särskilt intressant att över 90 procent av befolkningen i Stockholm anser att det är en bra plats att bo på och tror att den kommer att bli ännu bättre. Det faktum att Stockholm är den första staden som blivit utnämnd till Europeisk grön huvudstad, tillsammans med målet att vara fri från fossila bränslen år 2050 och en rad andra initiativ ger invånarna en känsla av sammanhang, stolthet och trygghet i förvissningen att deras tillvaro alltid kommer att erbjuda möjligheter till förnyelse.

Louis A. Zacharilla – Grundare av Intelligent Community Forum.